Kittelmusik!

Finns det musik som handlar om kittlar? Ja, i alla fall till viss del, och i en av de allra mest klassiska visorna som vi har så spelar kitteln en central roll, även om det är lite oklart exakt hur. Visan jag tänker på är Byssan lull, som skrevs av Evert Taube för en sisådär hundra år sedan. Visan är en av hans allra mest populära. Visan är baserad på Fiskeskärsmelodin, som använts som grund för mängder med olika visor under hundratals år. Raden ”Byssan lull, koka kittelen full” återkommer gång på gång i visan – totalt tolv gånger.

Ja man undrar ju
Vad betyder den raden? Antagligen inte så mycket mer än, tja, att kitteln kokar. Typ. Men det är en fantastiskt fin visa som spelats in enormt många gånger, bland annat av Gösta Ekmans farfar, som också hette Gösta Ekman 1929. Men det är inte den versionen jag tänker visa er nu, utan den som finns med i filmen Samsara från 2011. Den sjungs av Vidia Wesenlund och är väldigt stämningsfull. Bilderna som ackompanjerar den bidrar också till stämningen, trots en påtaglig brist på kittlar.

Att försöka hinna med
Väldigt fin, eller hur? Nu har jag inte sett hela filmen men det har jag långt gångna planer på att göra snart. Det är bara det att det alltid kommer så mycket annat roligt i vägen hela tiden. Vad var det nu John Lennon sa? Life is what happens while you’re busy making other plans. Eller på ren svenska: Livet är det som händer medan du är upptagen med att göra upp planer. Ungefär i alla fall.
Men förr eller senare så kommer en lagom jobbig förkylning så att jag kan komma ikapp med alla filmer och serier som jag inte hunnit se de senaste åren.

Skrämmande musik
Men tillbaka till kittelmusiken – en musikstil som man med lite vilja kan kalla för kittelmusik är det som brukar kallas för Witch House. En musikgenre där artisterna saktat ner alltihop och bland annat gjort sången oförståelig i allt myller och gytter, allt känns liksom eteriskt och svävande. Och väldigt ockult och gotiskt. Det är väl inte direkt min kopp te det där men jag kan inte låta bli att fascineras av vilka ljud de lyckas skapa, många av artisterna bygger verkligt läskiga stämningar, och det känns som att vara med i en skräckfilm när man lyssnar på det. Inget för ensamma kvällar i villan det kan jag säga!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *